Archive / Ask / Portfolio / About / Instagram
regndoft

  1. Vecka 19

    Började med förkylning och slutade med välbehövd sömn

    Däremellan ägde vecka 19:s sju dagar rum, fyllda av händelser varav flera var noggrant nedskrivna i almanackan.

    image

    image

    Måndag: jag vaknade med brännhet blodsmakande hals. Cyklade till skolan men gav upp efter halva dagen pga tröttheten och förkylningen. Sjukanmälde mig. På väg hem var jag alldeles för utmattad för att ta mig upp för pliktabacken, så jag lade mig på en bit gräs i närheten av den och vilade. Större delen av tiden kilade en ekorre omkring och gnagde på fallna grenar inom en radie på tio meter. Åh, vad den var söt.

    image

    Kom hem, åt och gjorde något så oväntat som att lägga ut vaxduk på köksbordet och göra orangea potatistryck på vitt tyg. Sydde sedan ett linne av det. Vilade.

     Tisdag: Spenderade dagen utan att sätta en fot utanför dörren. Pluggade, såg de två första avsnitten av Orange is the new black. Vilade.

     image

    image

    Onsdag: nationellt prov i matte. Jag har en känsla av att det gick bra. Det behövde inte vara en källa till stress för mig.

    image

    Torsdag: Skola, sista lektionen hemkunskap, på vilken jag var kvar för att baka misslyckade kanelbullar. Anledning: fredagens café som min klass anordnade. Tränade taekwondo på kvällen. Förkylningen hade snott en stor del av min energi, men den nervositet och pepp jag kände inför helgens tävling var tillräcklig för att det skulle vara kul och förberedande.

    Fredag: Efter det nationella provet i matte hade vi inga fler lektioner utan började förbereda inför caféet som vi bakat inför. Det hölls i samband med skolans öppna hus, varje år i maj. Jag har gått på Franska skolan hela mitt liv och var mycket medveten om att detta blir mitt sista öppna us. Niorna har café och de små (som jag en gång var en av) målar, skriver dikter och pysslar kring ett tema, och stolta föräldrar kommer på besök. Så förra året när jag kikade på vad der gjort under terminens gång inför öppet hus blev jag otroligt nostalgisk och tycktes mig se alla de öppet hus jag varit med om i de slitna lokalerna, barnens penseldrag och caféets bakelser. Och i år var jag alltså med om att baka dem. Att känna så en sista gång kändes som en viktig del i att fullborda min jag-vet-inte-hur-många-år-långa skolgång på franska skolan. Dock blev det inte riktigt så….

    Jag stack innan två för att fullastad bege mig till klubben. Som ligger i den mintgröna byggnaden längst ner till höger:

    image

    image

    Mot skånska rapsfält under en himmel som allt eftersom färgades allt mer regntung. Destination: Lomma (ja, det är normalt att inte veta vart det är). För där hålls årligen Lomma Cup i Taekwondo.

    Efter invägning och uppkomst av ett nytt uttryck åkte vi till hotellet. 15 personer, 4 bilar: Vi börjar bli ett gäng som tävlar nu, och det gör mig så glad att vara en del av ett lag.

    image

    Möttes av detta! Lyxhotell, ju. En av de tävlande jobbar på hotellkedjan så vi fick extrapris. Vi gick ut och åt och spelade kinaschack och biljard när vi kom tillbaka.

    Lördag: Nästa morgon ringde alarmet klockan 07.00. Var lite mindre peppad då. Efter en otrolig hotellfrukost åkte vi till idrottshallen. Trots att huvudet dunkade av trötthet tyckte jag lite synd om de som sovit på uppblåsbara madrasser i idrottshallen. Redan tio minuter efter att vi kom dit körde en från klubben sin första match. Bevittnade många grymma prestationer, bland annat från klubben. Sedan var det min tur.

    Match 324 närmade sig så jag började värma upp. Krånglade på mig skydden alldeles svettig och sprang till mattan.

    "Ser du pusselbitarna som mattan består av? Varenda en av dem är din. Behåll dem, distansen, kontroll"

    Huruvida jag lyckades med det eller inte är en annan historia, men att höra det då kändes uppmuntrande. Att köra en match behöver inte vara svårare än att hålla koll på pusselbitarna du står på.

    Jag försökte, lyckades mindre bra. Målet var för tillfället att köra klart matchen vilket inte var helt lätt när min motståndares poäng raskt blev fler och fler.

    Min match vann jag inte. Fick en bonus i form av svullen stortå. Ändå var det värt det. För det är så roligt när en sport kan innebära så mycket för en men ändå villkorslöst behålla sin lekfullhet.

    När alla var klara för dagen åkte vi tillbaka till hotellet, efter en dryg timme sågs vi nere i lobbyn, åkte och åt och spelade biljard och kinaschack när vi kom tillbaka.

    Vid midnatt ungefär gick jag upp till rummet som jag delade med en tjej från klubben medans hon var kvar och spelade biljard. Ensam i rummet lyssnade jag på Amy Winehouse och började strax inlevelsefullt sjunga med. Älskar hur musik kan påverka humöret, för trots att mina ögonlock var alldeles nedtyngda av sömnbristen låg jag i sängen och sjöng i minst en halvtimme.

    image

    Söndag: Mmmmm….. hotellfrukost. Sedan pilängshallen i Lomma. I ett hörn placerade vi väskor och emellanåt oss själva för att vila. Haltade runt på min smärtande tå och bestämde mig sedan för att gå en promenad när ingen från klubben körde. Hastighet: ca 1km/h. På ett varv runt hallen upptäckte jag en park bakom den i vilken det regnade blomblad. Mycket fint att något så vackert dolde sig bara några meter från idrottshallens högljudda träningsmiljö.

    image

    image

    När vi packade ihop var det flera från klubben som fick göra plats åt ett antal pokaler.

    image

    image

    På vägen hem sken ett fantastiskt ljus över motorvägen och landskapet, men det ville inte fångas på bild dock. Så jag får beskriva det istället:

    Bakom gråblåa moln med skarpa böljande konturer dolde sig solen vars strålar silades igenom molnlagret och fläckade det regnvåta landskapet i olika nyanser av grönt, och bländade de ögon som hade ork att vara öppna.

    När jag kom hem somnade jag praktiskt taget direkt efter att ha ätit, duschat och packat upp. Välbehövd sömn, sa jag väl?

     
  2. Goddag.

    Anouck heter jag!

    15 år och Göteborg är den enda stad i vilken jag erfarit vardagen. Ändå skulle jag vilja påstå att jag rest mycket; San Fransisco, Rom, Oxford, Avignon - och skulle vilja bo överallt samtidigt. Bort. Samtidigt som vardagen här i just Göteborg är himla trygg och bekväm. Ägna sig åt skolan, träningen, måla och umgås med vänner.

    Skriva och publicera texter, bilder, tankar här från och med nu.

    Och angående det här med regndoften så är det något som jag tycker himla mycket om. Jag tänkte att varför inte förknippas med det här i cyberrymden? Regndoften och dess nyklippta gräs, stålgråa himmel och ljumma asfalt har flyttat in här nu. Så Välkomna.